2014. március 15., szombat

Egy másik élet Vikingföldön // Ett annat liv i Vikingalandet

A Határátkelő felkérésére írt cikkem, mely aznap este az Indexen kötött ki:

http://hataratkelo.blog.hu/2014/03/14/egy_masik_elet_vikingfoldon


index.hu főoldala


http://index.hu/index2/



Artikeln kom upp på en stor, ungersk bloggsida som handlar om ungrarna som bor utomlands. De hade frågat mig om jag ville skriva om mitt liv (som viking) och det ville jag. Den originaltexten kan man nå här:

På kvällen dök upp artikeln på den största ungerska nyhetssidan (index.hu) som har också en blogg „avdelning.” Man kunde öppna texten genom huvudsidan. Det heter ”kanske 15 minuters berömdhet”.
Här kommer översättningen av berättelsen. Redaktören skrev inledningen, allt annat är mina tankar.

Dagens författare, Zsofi har bott i Sverige från maj förra året, så hon har ganska bra översikt om livet i Sundsvall. Två saker hjälpte henne mycket för att anpassa sig: kärleken och hon hade lärt sig svenska innan hon flyttade ut så hon inte behövde lära sig ett nytt språk. Man får veta om svenskarna att de kan vara jättesnälla, men jag skulle ha vissa problem med surströmming...


Om vi har tur och allt stämmer, kan vi åka från Budapest till Sundsvall på en dag. Man behöver bara flyga till Stockholm, sen åka tre och en halv timme med tåg.
Under min första resa kände jag att jag åkte till världens ute, fast Sundsvall ligger mitt i Sverige på östkusten. Men staden tillhör till Norrland, både på geografiskt och mentalt sätt.

I maj förra året flyttade jag ut till Sundsvall. Om jag blickar tillbaka på det nästan ett år jag bott i Sundsvall, gjorde jag ett bra val. Om man jämför min situation med många andras som bor utomlands, hade jag lite lättare, för jag flyttade till min älskade. Så det var enklare att bosätta och anpassa mig. Men det fanns problem ändå, till exempel Migrationsverket hade ingen aning om att Ungern tillhör till EU…

Jag lärde mig svenska i Budapest, delvis i en kurs, delvis privat. Min anledning var hobby och intresse för landet och dess kultur. Jag började mitt liv i Sundsvall med användbart svenska. Svenskarna var imponerade över att man kan lära sig deras modersmål utomlands.



Trots att alla kan engelska här, krävs det på jobbet att man kan svenska. Det dagliga morgonmötet och de gemensamma fikapauserna går på svenska. De är lite blandning av yrkes- och privatsnack. Många användbara idéer är föds där och ledarna får veta direkt alla problem som dyker upp.
Den svenska chefen är faktiskt en av kollegorna som deltar i dagliga rutinerna på samma sätt som de andra gör, men han eller hon kan hjälpa om man själv inte kan gå vidare. Chefen försöket inte bevisa att bara han eller hon kan ha rätt, eftersom det är möjligt, att underordnade ser problemet från ett annat perspektiv. Den svenska chefen uppmuntrar till att göra ett bra arbete och fokuserar inte på misstag.

Fast man brukar tro på svenskarna att de är kalla och introverta människor, har jag inte upplevt det. Man får några snälla ord från främmande på affären eller på gatan. Man kan alltid lita på bekanta och vänner att de håller vad de lovar.


Här på bostadsområdet umgås vi med våra trevliga grannar, på sommaren brukar vi grilla och campa, på vintern äter vi middag tillsammans. Fast de erkänner själva att det inte är så vanligt i ett bostadsområde i Sverige.

Vad gör man på fritiden?
I Sundsvall och närheten är det naturen som bjuder de flesta möjligheterna. Vintersport är populärt. Efter några minuters bilåkning kan man åka skridskor, slalom och längdskidåkning. Eller man kan heja till det lokala ishockeylaget.


På sommaren är det populärt att göra utflykter, plocka bär och svamp. Många åker med husbil eller husvagn för avståndet kan vara långt och man kan campa vart som helst i Sverige.
Kulturella upplevelser kan man också hitta i Sundsvall. Regelbundet finns det bra konserter, teaterföreställningar, diverse besök av författare och olika föredrag. De som bor i Norrland kan gärna åka bil ett par timmar om de vill delta i ett evenemang.

Tio intressanta saker om Norrland:
1.       På sommar är det ljust på kvällarna och nätterna, man använder inte gatubelysningen.

2.       Bilisterna i Norrland kör säkert på de hala, isiga vägarna, medan det jämt är olyckor i södra delen av Sverige. Här på norden är man stolt över att trafiken går och skolorna blir inte stängda för att det faller mycket snö.

3.       I regionen gillar man att äta surströmming. Den mest populära sorten producerar man fyra mil från Sundsvall. Nej, här känner man inte lukten.



4.       Det är få som röker, men många människor använder snus. Trots att man inte kunde bevisa att det kan orsaka cancer, är det förbjudet i alla EU-länder.

5.       Det är en populär vana i Norrland, att man inte svarar ”ja” på en fråga men suger tänderna. Lite som i Beatles låten Girl men kortare.

6.       Äldre människor, de som joggar och vissa andra har broddar på skorna under vintern för att undvika olyckor.

7.       I skogen lever älgar, lodjur, björnar, vargar och ormar fritt.




8.       De flesta av norrlänningar är nöjda med systembolaget. Där handlar de mest öl och vin på fredag eftermiddagarna. Om de har möjlighet, köper de brännvin från utomlands eller har egen tillverkning.

9.       Sundsvallsborna (som andra svenskar) kan prata om hockey flera timmar. De analyserar matcherna och funderar på chanserna på ett religiöst sätt. De tycker om att skoja över dialekter. Olika regioner mot varandra, kontra rikssvenska. Man får inte ta det seriöst!

10. Norrlänningar tycker om att köra snöskoter på vintern, men man måste vara försiktig för att inte välta.



2014. március 13., csütörtök

Vasaloppet – a kilencven kilométeres sífutóverseny // Vasaloppet – den nio mil långa skidtävlingen

„Apáink nyomában a jövőbeni győzelmekért” – hirdeti a mottó a célvonalnál felfüggesztett táblán. A Vasaloppet versenyt, azaz a Vasa-(sí)futást 1922 óta rendezik meg Sälen és Mora között, minden év március első vasárnapján (jövőre egy hetet csúszik az esemény a Falun-ban rendezendő sí világbajnokság miatt).

Vasaloppet cél



A Vasaloppet ötletét Gustav Vasa király története adta, aki a dánok elől menekülve maga is megtette ezt a távot a 16. században.  A jelenleg is regnáló XVI. Carl Gustav volt az első uralkodó, aki részt vett a futamon.

A Vasaloppet útvonala 


Az idei enyhe tél nem kedvezett a Vasaloppet-nek. A nevezetes útszakaszon olyannyira olvadt a hó, hogy a verseny elhalasztása is felvetődött. A több, mint 15000 résztvevő, a szervezők és a nagy számú önkéntes csapat aggódva figyelte az időjárást. A pályát végül sikerült feltölteni hóval, de a versenyzőknek nem volt könnyű dolguk: szinte nyomvonal nélkül, jeges szakaszokon kellett megtenniük a 90 km-t.

Vasaloppet start


A Vasaloppet gyakorlatilag egy teljes hétig tartó rendezvénysorozat, melynek koronája a vasárnapi futam. A többi napokon különféle sífutóversenyeket tartanak, többek között rövidtávú, női és váltó vasa-t. Érdekesség a „nyílt nyom” rendezvény, mely a Vasaloppet 90 km-es pályáján zajlik, de nem mint megmérettetés, csupán regisztrálják a beérkezőket.

A verseny mögött hatalmas apparátus húzódik meg, rengeteg önkéntes segít a lebonyolításban. A Vasaloppet nyomvonala falvakon keresztül vezet. Ezeken a helyszíneken megállókat rendeztek be, ahol többek között lehetőség van vaxoltatni a léceket és áfonyalevest inni. Az Ekströms cég 56 éve támogatja a Vasa-futást a gyümölcsitalával. A sízők szerint nincs jobb frissítő verseny közben, mint egy pohár meleg áfonyalé. Nem túlzás, hogy a csapból is áfonyaleves folyik a Vasaloppet hetében. Az adatok szerint több, mint 63 ezer liter fogy el a versenysorozat ideje alatt.

Vasaloppet - áfonyaleves


A gyümölcs neve olyannyira összefonódott a Vasaloppet-tel, hogy a népnyelv áfonyának hívja az amatőr versenyzőket. Nekik igyekezniük kell, ugyanis egy bizonyos idő elteltével a pihenőhelyeken lezárják a pályát egy kötél segítségével, így onnan már nem lehet továbbmenni.

1924 és 1981 között nők nem vehettek részt a versenyen, mivel úgy tartották, hogy a verseny túlságosan megerőltető számukra. Az élelmes és sportos hölgyek férfinak öltözve vágtak neki a versenynek a tilalom idején.

A svéd versenyzők sportklubok keretében nevezhetnek a Vasaloppet-re, míg a  külföldiek hazájukat képviselik. Természetesen magyarok is teljesítették a távot, ezúton gratulálok mindnyájuknak a nagyszerű eredményhez!

Vasaloppet - a magyar versenyzők helyezései



Idén a norvég John Kristian Dahl lett a verseny győztese. Menetideje 4 óra 14 perc, 33 másodperc. Az első helyezettet népviseletbe öltözött hajdon, az ún. kranskulla várta, hogy koszorút dobhasson a nyakába. Hasonló dicsőség jár az elsőként beérkező nőnek, ebben az évben a szintén norvég Laila Kveli-nek, akit a kransmas, a „koszorús” legény köszöntött a célban.

John Kristian Dahl & kranskullan


Laila Kveli & kransmasen




A svéd televízió élőben közvetíti a versenyt 1966 óta. Nem csak a profikat mutatják, de az amatőr áfonyákat is meginterjúvolják egy-egy pihenőhelyen. Ki tudja? Talán néhányunknak épp ez csinál kedvet a jövő évi versenyhez. Március 16-án, reggel 9 órától lehet jelentkezni a 2015-ös Vasaloppet-re. Hiába kerül 1600 koronába a nevezés, a kb. 15000 hely várhatóan pillanatok alatt betelik. Ez az első megmérettetés a verseny előtt. Elkészülni, vigyázz, kész, rajt!


A start előtt





"I fäders spår – för framtids segrar" – står mottot på skylten över mållinjen. Vasaloppet är den mest berömda längdåkningstävlingen, som genomförs årligen, premiärloppet gick 1922 och numera första söndagen i mars (nästa år blir det en vecka senare på grund av skid VM i Falun).

Vasaloppets idé kom från Gustav Vasas historia, som själv åkte i samma sträcka när han flydde för danskarna på 1500-talet. Carl XVI Gustav var den första kungen som åkte loppet.

Årets milda vinter var inte bra för Vasaloppet. Snön smälte på den berömda sträckan så mycket, att man funderade över att ställa in tävlingen. De mer än 15000 deltagarna, arrangörerna och det stora volontärsteamet tittade oroligt på vädret. Till slut blev spåret fixat genom att man körde dit snö där det fattades. De tävlande hade inget lätt lopp: de åkte 9 mil på isiga sträckor, och dåliga spår. 

Vasaloppet är egentligen en vecka långt evenemang, men viktigaste händelsen är loppet på söndag. På andra dagarna finns det olika längdåkningstävlingar, tex. korta, tjej och stafett vasan. En del av evenemanget är ”öppet spår” som går på samma sträcka som Vasaloppet. Konstigt nog registreras resultaten fast inte är någon tävling.  

Bakom Vasaloppet finns det ett stort team, jättemånga volontärer hjälper till så att allt går som det ska. Spåret går genom byar där det finns stationer för att valla skidorna och dricka blåbärssoppa. Företaget Ekströms har sponsorerat loppet med sin dryck 56 år. Enligt skidåkarna finns det ingen bättre förfriskning under tävlingen än ett glas varm blåbärssoppa. Under vasaloppsveckan får man den direkt från kranen. Enligt statistikerna går det mer än 63 tusen liter blåbärssoppa under en vecka.

Drycken är så synonym med Vasaloppet att de amatörerna kallas för blåbär. De måste skynda sig, för efter en viss tid stänger man av spåret med ett rep vid de olika stationerna och det betyder att de inte får åka vidare.

Mellan 1924 och 1981 var det förbjudet för kvinnor att delta i Vasaloppet för det var ”för jobbigt” för dem. Vissa fyndiga damer tävlade utklädda till män.

De svenska åkarna kan delta i loppet genom sina skidklubbar, men utlänningar kan åka bara som nationalitet. Naturligtvis har ett antal ungrare åkt Vasaloppet, jag är glad för att de genomförde detta kraftprov. Grattis!

Norrmannen John Kristian Dahl vann loppet det här året. Han åkte 4:14:33. Den ogifta kranskullan i folkdräkt väntar på vinnaren i målet för att kasta kransen runt halsen. Vinnaren i damklassen blev  norska Laila Kveli 2014, och hon fick samma pris från kransmasen.

Naturligtvis sänder SVT Vasaloppet direkt, premiäråret var 1966. De visar inte bara proffsen, utan gör också intervjuer de som åker för motionens skull. Vem vet? Kanske det motiverar några att delta i loppet nästa år. Från 16. mars klockan 9:00 kan man anmäla sig till Vasaloppet 2015. Trots att anmälningen kostar 1600 kr., tar de cirka 15000 platser slut på några minuter. Det är en för-tävling innan Vasaloppet. Klara, färdiga, gå!

2014. március 3., hétfő

Szocsi – visszanéző // Sotji - Flashback

Szombat délelőtt: a női sífutás váltója zajlik Szocsiban. Egész Svédország a tv előtt ül. Az első két lány a csapatból, Emma Wikén és Ida Ingemarsdotter együtt halad az élen a németekkel és a finnekkel. „Eddig jó, de maradjon is így.” – gondolják a svédek otthon. Anna Haag veszi át a stafétát. Egyre nagyobb a távolság közte és az első két helyen álló versenyző között. A svédek sápadnak a tv előtt. A hátrány végül 25 másodpercre nő. Ekkor váltja fel Charlotte Kalla a kimerült Annát. Dráma. Hiába rajtol a svédek kedvence, a drukkerek legfeljebb bronzérmet remélnek. Kalla száguld, mint a rakéta, a 25 másodperces hátrány csökkenni kezd. Ha csodát nem is, de ezt azért várták a tv-nézők. Charlotte Kalla nem elégszik meg ennyivel: tovább küzd, immár a második helyen álló versenyző nyakán lóg! Megelőzi! Svédország egy emberként kiált fel otthon. Charlotte nem lassít, közelít az elsőhöz. A kommentátor őrjöng. Vajon lehetséges-e az arany? Kilenc és félmillió svéd kiabál a tv előtt, infarktus közeli állapotban. Igen! Charlotte Kalla megelőzi a finn versenyzőt és győztesként ér be a célba! Az első svéd aranyérem Szocsiban!

Charlotte Kalla Sundsvallban // i Sundsvall


A másnapi férfi sífutás váltó ehhez képest sétagaloppnak számított: az első csapatban induló svéd versenyző hamar megszerezte a vezetést, a többiek „csak” vitték tovább a stafétát az aranyéremig. A negyedik sífutó már 600 méterrel a cél előtt kézbe vette a svéd zászlót, majd integetve, mosolyogva tette meg a pálya utolsó szakaszát.

Svédország végül az összesített éremtáblázat 14. helyén végzett. A jégkorongdöntőben szerzett ezüstérem miatt csalódottak a svédek, de összeségében elégedettek a szocsi szerepléssel.

A sundsvalli olimpikonok tiszteletére nagyszabású ünnepséget szerveztek. Aznap este a város apraja-nagyja a főtéren toporgott, hogy közelről is láthassák hőseiket és gratuláljanak nekik zászlólengetéssel, tappssal és ovációval. Este hét órakor vörös szőnyegen, fáklyás sorfal mellett léptek színpadra Sundsvall büszkeségei a zsúfolásig megtelt téren:

Charlotte Kalla, sífutás – egy arany, két ezüst
Anna Holmlund, ski cross – bronz
és a női curling csapat – ezüst.



A város vezetése nem csak méltatta az olimpikonokat, de érdekelte a véleményük is: milyen sportlétesítményekre van még szükség? Mit lehetne javítani? A lányok alapvetően elégedettek a helyzettel, bár azért mindnyájuknak volt néhány javaslata.

Zárásképpen a szintén sundsvalli Yohio énekelt az olimpikonok tiszteletére. Yohio országos ismertségnek örvend és esélyes, hogy Svédországot képviselje az Eurovíziós Dalfesztiválon.

Yohio


Láthatjuk, hogy Sundsvallban az egy főre jutó példaképek száma kettő.






Lördag förmiddag: damstafetten i Sotji. Hela Sverige sitter framför tv:n. De första två flickorna från laget, Emma Wikén och Ida Ingemarsdotter leder tillsammans med tyskorna och finskorna. „Det har gått bra till nu, måste det fortsätta på samma sätt” – tänker svenskarna hemma. Det är Anna Haags tur nu. Avståndet blir större mellan henne och de andra framför henne. Svenskarna blir bleka framför tv:n. Anna slutar sitt sträcka med 25 sekunder bakom den första åkaren. Då växlar den utmattade Anna över till Charlotte Kalla. Drama. Trots att svenskarnas favoritåkere startar, kan man i bästa fall bara hoppas brons. Kalla flyger som en raket, avståndet blir mindre. Tv publiken räknade med det, fast de förväntningar sig inte något underverk. Men det vet inte Charlotte Kalla. Hon kämpar vidare, är redan i ryggen tyskan på andra platsen. Hon kör om henne! Hela Sverige ropar med en mun hemma. Charlotte bromsar inte, hon närmar sig ledarinnan. Kommentatorn är helt galen. Är det möjligt att ta guldmedaljen? Nio och halv miljoner svenskar skriker framför tv:n, det är ganska nära till hjärtinfarkten. Ja! Charlotte Kalla kör om finskan och vinner! Den första guldmedaljen i Sotji.
Nästa dag var herrstafetten nästan tråkigt: den första svenska åkaren tog ledningen snabbt, alla andra från laget behövde bara fortsätta. Den fjärde åkaren fick den svenska flaggan 600 meter före målet. Han åkte vidare viftande, med ett stort leende och tog guldmedaljen.

Till slut blev Sverige 14:e i den gemensamma medaljligan. Svenskarna är besvikna över silvret som de fick i ishockey finalen, men annars är de nöjda med Sotji.

Kommunen organiserade en stor fest för stadens olympiska medaljörerna. Hela Stora Torget var fullt med Sundsvallsboenden för att se sina hjältar, gratulera dem och vifta med flaggor. Klockan sju marscherade Sundsvalls förebilder på röda mattan till scenen:

Charlotte Kalla, längdskidåkning – ett guld, två silver
Anna Holmlund, ski cross – brons
och damcurlinglaget – silver.

Stadens styrelse inte bara värderade OS-hjältarna, men undrade vad de tycker: vad är det för sportanläggningar som saknas? Vad kunde förbättras? Tjejerna är faktiskt nöjda med allt, fast alla hade ett förslag.

Till slut sjöng Yohio för OS-deltagarnas ära. Han är också från Sundsvall och känd i hela Sverige. Han har bra chans att representera Sverige i Eurovision Song Contest.

I Sundsvall finns nästan två förebilder per person.